Parker & Trädgårdar

Nordens största bestånd

Naturområdet Uppsala Kungsäng erbjuder en helt unik upplevelse - vanligtvis i mitten av maj. Då blommar tusentals kungsängsliljor där, både vita och röda.

Biotopia skriver: Det finns cykelvägar längst Fyrisån som är fina att cykla, man kan ju också ta en promenad eller en joggingtur förbi Kungsängen. För den som åker bil så finns skyltar från vägen som leder till Sävja.
Jag kompletterar med -- tag buss 5 eller 9 mot Sävja/Vilan till hållplats Östra Vindbrovägen och promenera ner mot blomsterprakten.

I Uppsala med omnejd finns ett otal av nutid och forntid att njuta av. Personer, händelser, byggnader, promenader - och utflykter.

Varje dag finns en ny berättelse - det Tropiska växthuset och Veckans växt gör det möjligt att berättelsen kan innehålla en växt.

Uppsala linneanska trädgårdar välkomnar dig till tre olika lokaler, utformningar:

Kungsängsliljan är stadens stolthet.

Kungsängsliljan

Kungsängsliljan - Fritillaria meleagris L. - är Upplands landskapsblomma och infördes av universalgeniet Olof Rudbeck, den odlades också hos Magnus Gabriel De la Gardie.

Den vita formen av kungsängsliljan infördes av Olof Rudbeck redan 1658 och fanns även på Ulriksdal som då hette Jacobsdal efter Jacob De la Gardie, som var den som lät uppföra slottet.

Man tror att de ofantliga bestånd av kungsängslilja som upptäcktes 1742 på Kungsängen söder om Uppsala, härstammar från Rudbecks botaniska träd-gård. Det var Carl von Linnés vän Sten Carl Bielke som gjorde upptäckten.

Nordens största bestånd

Naturområdet Uppsala Kungsäng erbjuder en helt unik upplevelse - vanligtvis i mitten av maj. Då blommar tusentals kungsängsliljor där, både vita och röda.

Biotopia skriver: Det finns cykelvägar längst Fyrisån som är fina att cykla, man kan ju också ta en promenad eller en joggingtur förbi Kungsängen. För den som åker bil så finns skyltar från vägen som leder till Sävja.
Jag kompletterar med -- tag buss 5 eller 9 mot Sävja/Vilan till hållplats Östra Vindbrovägen och promenera ner mot blomsterprakten.

De första trädgårdarna

I Uppsala fanns redan på 1200-talet en klosterträdgård som tillhörde franciskanernas konvent.





Det fanns även en inhägnad trädgård vid Ärkebiskops-borgen på medeltiden

Slottsträdgårdarna

På 1500-talet lät Gustav Vasa anlägga den första slottsträdgården. Den sträckte sig från Riddartorget till Slottsdammarna, nuva-rande kvarteren Trädgården och Fågel-sången.

Trädgården var indelad i kryddgården där det även fanns ett lusthus, en trädgård där laboratoriet var beläget, en köksträdgård och en del där det fanns fågelbur och labyrint. Den utvidgades under Erik XIV och Johan III:s tid. I slottsdammen fanns karp som man hämtade från Lagga.

En ytterligare trädgård, den andra, anlades 1588 runt den sydvästra slottsbastionen, där den kungliga familjen hade sin våning. Den blev en liten dekorativ trädgård, en uteplats som många drömmer om - en sk Gräsgård.

Drottning Kristina skänkte området, där den första slottsträdgården låg, till borgarna i samband med den stora gatuomläggningen på 1640-talet. En ny trädgård, den tredje,började anläggas 1649 söder om slottet. Drottningen Kristina abdikerade 1654 och hann inte fullborda den. Den blev i första hand en köksträdgård och användes parallellt med den fjärde, stora trädgården.

Den fjärde trädgården anlades under Karl XI:s förmyndarregering. Det är den trädgården som Gustav III donerade till Akademien för att den botaniska trädgården skulle kunna flyttas dit. Den anlades av Olof Rudbeck, som kungens arkitekt Jean de la Vallée hade "committerat".

Trädgården ändrades något av Carl Hårleman i mitten av 1700-talet i samband med att han fått Adolf Fredriks uppdrag att göra slottet beboligt efter branden 1702