Vissa personer lämnar bestående avtryck i Uppsala genom sitt liv och leverne. Det här handlar om två professorer som kom till Uppsala med sex års mellan-rum och initierade verksamheter som inte tillhörde de professioner som de anställts för, utan annat som även människor utanför akademien har kunnat njuta av ända sedan dess.
Den som kom först var Robin Fåhræus som 1928 kallades till en professur i patologi. Han var uppvuxen i en familj fylld av kultur och vackra föremål så när han såg att Rikssalen fortfarande låg i ruiner bestämde han sig för att den skulle återfå sin heder – landshövdingefruarnas torkvind skulle bli en bankettsal.
Slottsarkitekt Hans Matell har betonat att det i stort sett är en mans verk och förtjänst att rikssalen fick nytt liv. Stort tack till denne man, så viktig som Rikssalen är för Uppsala och slottet. Vilka härliga minnen den gett oss. Den 5 november 1932 invigdes den pampiga salen.
Robin Fåhræus har beskrivits som en person med avspänd elegans, som var driftig, ofta djupt försjunken i någon idé, totalt obekymrad av sådana bagateller som trafikregler.
Han var den förste att beskriva sänkan. Upptäckte tidigt skillnaden i hastigheten i sedimenteringen mellan blodkroppar hos gravida kvinnor.
Fåhræus hade stort intresse i läkekonstens historia, han menade att redan de gamla grekerna visste detta och att det låg till grund för åderlåtning.
Robin Fåhræus tillbringade tidigare en tid hos The Svedberg i Uppsala, i samband med att denne hade uppfunnit ultracentrifugen. Det första proteinet de lyckades mäta molekylvikten på var hemoglobin.
Robin Fåhræus var uppväxt i en mycket kulturell familj i Stockholm. Pappa Klas var stor konstsamlare och mamma Olga operasångerska och skådespelerska. De byggde ett magnifikt hus på Lidingö - Högberga - som fortfarande finns kvar, och där nuvarande ägarna har ett rum benämnt efter Robin.
Robin Fåhræus engagerade sig i olika projekt i Uppsala, bland annat i restaureringen av domkyrkan och Gustavianum och en pampig kateder skänkt av Carl Hårleman
Den patologiska institutionen, som han tillhörde, låg på Trädgårdsgatan. Den hade vuxit och var i behov av större lokaler. Lösningen blev en ny byggnad på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Fåhræus använde både arkitektoniska knep och personliga lösningar. Bland annat lät han bygga ett badrum i anslutning till sitt kontor.
Den andre personen var Gregor Paulsson, professor i konsthistoria med konstteori från 1934. Han saknade sin golf och initierade att Upsala Golfklubb bildades och med sitt förflutna från anläggande av flera banor gjorde han detsamma här i Uppsala. Först banan i Norby och sedan den nya på Håmö gård som numera består av 3 enheter.
Han var ordförande i golfklubben under många år och efterträddes av Robin Fåhræus.
Den senare sprudlade av idéer, allt gick inte att genomföra som att anlägga en bana som den vid Via Appia i Rom. Historisk miljö som i Gamla Uppsala uppskattades inte i Uppsala.
Ulf Pettersson
Ulf utbildade sig till läkare i Uppsala med examen 1971. Redan som student startade han sin forskar-karriär och disputerade i virologi 1970 med Lennart Philipson som handledare. Han gjorde sin postdoc vid Cold Spring Harbor hos James Watson. Där introducerade Ulf sina forskar-kollegor Rich Roberts och Phil Sharp för adenovirusforskning, vilket senare kom att ligga till grund för de tvås gemensamma Nobelpris för RNA-splitsning.
Vilken underbar bild från Gamla Uppsala där påven Johannes Paulus II firade mässa den 9 juni 1989.
Foto Katolska kyrkan Olle Norling
Dagen i Uppsala inleddes med en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan tillsammans med svenska biskopar, katolska kardinaler och biskopar liksom företrädare för svenska frikyrkor.
Ärkebiskopen Bertil Werkström inbjöd därefter till en mottagning i sitt hem
Läs mer om Påvebesöket under den rubriken på hemsidan
Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023
Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023
Årets upplaga av Snillen spekulerar blev extra intressant tack vare den ovanligt jämna sammansättningen kvinnor och män. Lyssna på deras erfarenheter och misslyckande - som är så viktiga när man tar tillvara på resultatet
Missa inte detta vattenhål för kaffeälskare
Under prisceremonin för årets alumn 2023 presenterade Uppsala universitets rektor att Nobelpristagaren Svante Pääbo ska få en egen cykelled i staden.
Nu tänker vi på 25 maj 1643. Då kom herrarna Claes Fleming och Göran Gyllenstierna från rådet i Stockholm till allmänna rådstugan i Uppsala.
Deras besked blev en chock för uppsalaborna! Alla gator måste byggas om, tomter justeras, hus skulle rivas eller flyttas. Att protestera var fullständigt meningslöst.
Celsiushuset står kvar enligt den dåvarande gatudragningen
Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.
När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta
Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson
På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024
Detta kan hända, så kan du förbereda dig
För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter
Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag