Judar

Kultur - Religion

Att vara jude har olika innebörd för olika individer. Den judiska identiteten kan ha både en etnisk, kulturell och religiös grund. Det handlar för många om en delad historia och gemenskap. Ett kulturarv att föra vidare till nästa generation.

Många judar, framförallt i Sverige lever helt sekulärt. Även som sekulär kan judiska traditioner grundade i religionen ha stor vikt för individens judiska identitet. Analogt med hur sekulära svenskar utövar traditioner med religiöst ursprung, såsom jul-och påskfirande. Judar utgör i samtliga länder där de bor, utom i Israel, en etnisk minoritet.

Enligt halacha, den judiska lagen, är den jude som antingen är född av en judisk mor eller har konverterat till judendomen av erkänd rabbin. Judendomen är inte missionerande. Den som vill konvertera ombeds att noga överväga sitt beslut.

I de svenska judiska församlingarna kan även den som är son eller dotter till en judisk far eller har adopterats av en judisk mor eller far bli medlem. De svenska judiska församlingarnas definition på medlemskap är därmed skilt från den religiösa definitionen av vem som är jude. Därtill reglerar varje synagoga vad som gäller enligt den tradition som följs där.

Om Jiddish

Jiddisch kommer från ordet jude som är jid. Modersmålet på jiddisch kallas också mame-loshn.
Språket har funnits i tusen år. Eftersom judarna flyttat och tvingats flytta under århundraden har jiddisch influenser av flera olika språk.

Under 1600- och 1700-talet talades jiddisch främst i Östeuropa men i samband med emigrationer under 1800-1920 spreds språket över hela världen. Under mellankrigstiden var språket som starkast. Före andra världskriget talades jiddisch av 12 miljoner människor och var det tredje största germanska språket i världen.