Carl Peter Thunberg

Gunnar Brusewitz har illustrerat hur Carl Peter Thunberg tog sig genom Uppsala från Botaniska trädgården till sitt kära Tunaberg. Ekipaget fick smeknamnet Skallerormen.

Det här var i slutet av Carl Peter Thunbergs levnad och vid den här tiden var han var en celebritet i Uppsala och i världen. Han valde att donera sina samlingar till Uppsala universitet och där finns nu omkring 27000 herbarieark och 37000 insekter. Catalogue of type specimens. 1. C. P. Thunberg (1743-1828 Insecta

Marie-Christine Skunke har skrivit en bok om Carl Peter Thunberg - Carl Peter Thunberg Botanist and Physician - som visar på hur han byggde upp ett globalt nätverk och hade stort ömsesidigt utbyte. Boken är mycket informativ och läsvärd.

Carl Peter Thunberg var ledamot i vetenskapliga akademier runt om i världen

Han hade inte blivit arkiater eller adlad som han hoppats, men tilldelades Vasaorden.

Först blev han Riddare av Vasaorden i samband med sin donation. Senare blev han Kommendör av Vasaorden.

Han lät komplettera det porträtt - som Per Krafft den yngre målat - med Vasaordens gröna band.

Afrika, Asien och Europa

Carl Peter Thunberg reste utomlands som många andra för att studera. Hans mål var Paris, där han skulle studera medicin. Han besökte först Amsterdam och Nicolaus Laurens Burman och hans son som gav Thunberg möjlighet att följa med VOC - Verenigde Oostindische Compagnie - till Japan, Holländarna var de enda som hade rätt att komma in i Japan. Han anställdes som extra kirurg på skeppet ”Schoonzigt” efter att ha avslutat sina studier till kirurg.

Kapstaden

Det första stoppet var Kapstaden som var VOC:s station. Här fick Carl Peter Thunberg lära sig att leva och tala som en holländare. Han tog naturligtvis varje tillfälle att undersöka naturen och var med om olika strapatsrika utflykter.

Han skickade kontinuerligt sina fynd till de som stod på hans lista över välgörare, men även till andra som han ville tacka, hjälpa, ha som vän i framtiden.

Resultaten dokumenterades i Flora capensis del 1-3. Thunberg var den förste som beskrev floran i Sydafrika och har därför kallats den sydafrikanska florans fader.

15 månader i Japan

På väg mot Japan stannade de på Batavia, Thunberg visste inte då om han skulle få fortsätta. De var där en månad och även där byggde Thunberg ett viktigt kontaktnät. Därefter fick de klartecken för sin fortsatta resa.

Det här var den ö - Deshima - som var deras hem under tiden i Nagasaki och där han skulle verka som kirurg för den nederländska handelskolonin. Ön var 250 x 100 meter, bron till fastlandet fick användas för besök på bordellen.

De fick inte lämna ön vilket först tedde sig omöjligt att kunna upptäcka den japanska växtligheten, men olika möjligheter öppnades. De hade med sig djur från Java - för sin egen mathållning - Thunberg letade igenom det foder som studenter kom med tre gånger per dag

Japanerna var enormt intresserade av nyheter från väst, speciellt inom medicinen, och Thunberg utvecklade ett förtroendefullt samarbete som gav honom information på olika sätt.

I samband med resan för avlägga besöket i Edo hos Shogun tog Thunberg varje tillfälle att lämna bärstolen och springa uppför kullarna

Japanska floran

Carl Peter Thunbergs besök i Japan resulterade i en flora som naturligtvis väckte stort intresse.

Allt utbyte han hade med botaniska och privata trädgårdar var förstås eftertraktat. Detta var något som inte varit möjligt att få kunskap om tidigare.

Kamelia

Det var ett stort otal fröer, växter, lökar som Thunberg lyckades skicka till Europa.

Kamelian är ett exempel som han gav till Joseph Banks på Kew Garden i London. Kamelian trivdes och Banks valde att dela med sig till olika slottsträdgårdar - Pilnitz i Dresden, Schönbrunn i Wien och Herrenhäuser i Hannover

Kameliahuset i Pillnitz

Kamelian i Pilnitz har stått på samma plats sedan 1801 och blommar varje år med 35 000 blommor

Vintertid skyddas den av ett mer än 13 meter högt och 54 ton tungt växthus som går på räls.

Tillbaka i Sverige

Veckans växt i Botaniska trädgården

Vårsolar från solens rike

När Carl Peter Thunberg besökte Japan 1776 fann han en storblommig växt som han senare beskrev som en art i skelörtssläktet. Numera förs arten tillsammans med två andra till ett eget släkte (Hylomecon).

Skogsvallmo Hylomecon japonica finns även i Korea och östra Kina. Växten har länge använts inom traditionell kinesisk medicin. Precis som många andra arter i familjen vallmoväxter (Papaveraceae) innehåller den spännande kemiska ämnen. Man har bland annat isolerat en lång rad alkaloider från växten vilka har god potential för behandling av astma, inflammationer och cancer.

Veckans växt finns på flera platser i Botaniska trädgården, bland annat i Blomväxternas släktträd i södra delen av trädgården och vid norra muren i Barockträdgården.