Bakom Kristina Edström en XPS, ett röntgenfotoelektronspektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson
Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.
När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta
DN möter professor Kristina Edström, vars forskning länge ansågs ointressant, men som nu står i centrum för Europas gröna omställning.
Hans Strandberg Text
Roger Turesson Foto
Kristina Edströms projects win research funding in the multimillion-krona class year after year, and she has put Uppsala University’s battery research on the world map. But today Kristina Edström’s main focus is on guiding promising young researchers at the Ångström Lab. ‘It’s all about building something for the long term — something with both depth and breadth.’
In the past few decades, hopes concerning future energy systems have been associated to a high degree with development of smarter and more efficient batteries. Batteries that are smaller, cheaper and recyclable, but with greater storage capacity and better performance, are reflected in major grants for battery research. One of the most rewarded research teams is headed by Kristina Edström, Professor of Inorganic Chemistry.
‘Today, battery research is often driven by the automotive industry’s wish for development of electric cars and hybridisation. Companies used to say: “A battery’s something we buy — it just has to work.” Today they say: “We’ve got to understand what’s inside as well.” There’s a huge, positive difference.’
Her battery group recently received SEK 27 million from the Battery Fund, a research and development programme focusing on battery reuse and recycling, and on vehicle batteries, run jointly by the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. That, says Kristina Edström, was an encouraging signal.
‘Battery research is gradual and based on understanding of a huge number of complex reactions. To succeed in phasing out hazardous chemicals from environmental cycles, we’re looking for renewable, recyclable raw materials to replace copper, lead and other substances that cause heavy carbon emissions.’
EU kommer med en satsning på över en och en halv miljard kronor för forskning på batterier, som koordineras från Uppsala universitet. Satsningen Battery 2030+ har pågått i tre år och går nu vidare i nästa steg. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av batterier som är miljömässigt och livstidsmässigt uthålliga, säkra och effektiva.
One example is the work of her colleague Daniel Brandell, who has made good progress. In autumn 2014, his group reported that they had developed a lithium battery with chemicals made from pine resin and alfalfa sprouts. The energy content proved to be comparable to ordinary lithium-ion batteries, but what was most striking was that it was possible to reuse the battery components while retaining nearly 100% capacity.
‘It’s extremely exciting that our scientists have now established how this material behaves and been able to build unusual new structures,’ Edström says. ‘Producing a new material that no one else has looked at is great fun, especially if it’s a young person who does it.’
She herself is seldom in the lab nowadays. She has to find time for so many other commitments: being Vice Dean for Research at the Faculty of Science and Technology, chairing the STandUp for Energy research programme, supervising seven doctoral students, teaching various courses and so on. She also heads research at the Ångström Advanced Battery Centre (ÅABC), the largest battery research group in the Nordic countries, with its 40-odd members.
‘You have to dare let go of your own need for control, and delegate certain tasks to your colleagues. Still, I like to be there and create a team spirit,’ she says.
‘Think of a battery composed of one negative and one positive pole, and something in between to prevent short-circuiting. In our battery group I’ve researched the negative electrode and what happens there. Then I’ve got a small group with a senior researcher who does a lot of work on the positive electrode. And Daniel Brandell has a tremendous lot of responsibility for what goes in between, the electrolyte. So, together, the three of us have become a well-functioning battery,’ chuckles Edström.
The group functions so well that it leads the world in terms of understanding, and making use of, the interface between the negative electrode material and the electrolyte, and how it affects stability in temperature differences. This creates scope for faster charging of batteries irrespective of weather conditions.
Do you have any wishes about how your battery research should develop?
‘In battery research you keep getting stuck, as the problems it involves are complex. But initiatives in areas like interfaces and surface effects shouldn’t detract from the support for more penetrating chemicals research. What’s needed most of all is more research in developing methods that can be used in other areas, in the event that we need to change the direction of battery research in the future.’
Anneli Björkman
IVAs guldmedaljer 2020
Professor Kristina Edström tilldelades Akademiens Guldmedalj för sin framstående batteriforskning som innebär att världen kommit närmare en lösning för energilagring, som är av största betydelse för samhället. Utvecklingen, under hennes ledning, av nästa generations batteriteknik för tillämpningar inom fordonsindustrin, är världsledande. Hennes förmåga att inspirera och vägleda unga bygger framgångsrikt en stark forskargrupp.
IVAs högtidssammankomst 2021
Guldmedaljerna börjar presenteras från 59 minuter - Kristina Edström kommer först.
Ulf Pettersson
Ulf utbildade sig till läkare i Uppsala med examen 1971. Redan som student startade han sin forskar-karriär och disputerade i virologi 1970 med Lennart Philipson som handledare. Han gjorde sin postdoc vid Cold Spring Harbor hos James Watson. Där introducerade Ulf sina forskar-kollegor Rich Roberts och Phil Sharp för adenovirusforskning, vilket senare kom att ligga till grund för de tvås gemensamma Nobelpris för RNA-splitsning.
Vilken underbar bild från Gamla Uppsala där påven Johannes Paulus II firade mässa den 9 juni 1989.
Foto Katolska kyrkan Olle Norling
Dagen i Uppsala inleddes med en ekumenisk gudstjänst i domkyrkan tillsammans med svenska biskopar, katolska kardinaler och biskopar liksom företrädare för svenska frikyrkor.
Ärkebiskopen Bertil Werkström inbjöd därefter till en mottagning i sitt hem
Läs mer om Påvebesöket under den rubriken på hemsidan
Pristagaren som riktar fokus mot pappapremien
Uppmärksamheten kring Claudia Goldin är goda nyheter för jämställdheten
Johan Rudström UNT 11 okt 2023
Claudia Goldins tacktal på Nobelbanketten 10 december 2023
Årets upplaga av Snillen spekulerar blev extra intressant tack vare den ovanligt jämna sammansättningen kvinnor och män. Lyssna på deras erfarenheter och misslyckande - som är så viktiga när man tar tillvara på resultatet
Missa inte detta vattenhål för kaffeälskare
Under prisceremonin för årets alumn 2023 presenterade Uppsala universitets rektor att Nobelpristagaren Svante Pääbo ska få en egen cykelled i staden.
Nu tänker vi på 25 maj 1643. Då kom herrarna Claes Fleming och Göran Gyllenstierna från rådet i Stockholm till allmänna rådstugan i Uppsala.
Deras besked blev en chock för uppsalaborna! Alla gator måste byggas om, tomter justeras, hus skulle rivas eller flyttas. Att protestera var fullständigt meningslöst.
Celsiushuset står kvar enligt den dåvarande gatudragningen
Batterier som kan göra vindkraften effektivare, som kan sväljas i en tablett eller driva ett konstgjort skelett.
När hela världen nu elektrifieras har batterier blivit hårdvaluta
Bakom Kristina Edström står en XPS, ett röntgenfotoelektron-spektroskop som gör att forskarna kan närstudera batterikemin. Tekniken gav Kai Siegbahn Nobelpriset i fysik 1981 Foto: Roger Turesson
På naturkyrkogården Berthåga finns kvarter som upplåtits för olika religioner. Se kartan på sidan 11 i Tidningen Hopp Nr 1 2024
Detta kan hända, så kan du förbereda dig
För alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter
Bli månadsgivare till Stadsmissionen och gör skillnad varje dag