Nils Rosén

Barnmedicinens fader

Nils Rosén är känd bland läkare runt om i världen som pediatrikens (barnmedici-nens) fader.

Det var vanligt vid den här tiden att barn dog när de var unga. Mer än tjugo procent av barnen avled redan under det första levnadsåret. Nils Rosén menade att det inte behövde vara så. Han växte upp i en familj med nio barn, alla levde till vuxen ålder.

Nils Rosén är en av de mest betydelsefulla läkarna i den medicinska historien. Han lade grunden till en ny läkarutbildning som i princip bestått ända in på 2000-talet. Därför fick han även epitetet läkarutbildningens fader.

Viktig dokumentation

1738 gav han ut en lärobok i tillämpad anatomi, "Compendium Anatomicum", som länge var en oumbärlig kunskapskälla för svenska medicinare.

Nils Roséns doktorsavhandling handlade om principerna för medicinsk journalskrivning. Han visade på vikten av att inkludera hela patientens tillstånd och levnadsbetingelser i journalen förutom symptom, diagnos och behandling. Detta var något helt nytt.

Två medicine professorer - byter tjänst

Det fanns två tjänster som medicine professor vid den här tiden. År 1740 utnämndes Nils Rosén till professor i den som hade medicin och botanik som huvudinriktning. Det var året innan Carl von Linné fick den andra professuren den som hade anatomi och praktisk medicin som huvudinriktning. Det blev alltså fel person på båda tjänsterna.

Två år senare presenterade de för konsistoriet att de ville byta professurerna med varandra. Linné fick den del som var hans specialitet och styrka och Rosén fick då den del som var hans styrka och började med klinisk under-visning vid sjuksängen, vilket inledde en ny era i den svenska medicinen. Och det var först då som läkare kunde få hela sin utbildning inom landet.

Lärobok

Rosén publicerade 1764 ”Underrättelser om Barn-Sjukdomar och deras Bote-Medel”. Den kom att ges ut i totalt 26 upplagor på 10 olika språk - var den första läroboken i barnmedicin. Användes i Sverige i på läkarutbildningen ända in i 1900-talet.

Visade på faktorer som skulle minska dödligheten och förbättra hälsotillståndet
God hygien - personlig, i omgivningen och den mentala
Rätt sorts näring - långvarig amning var viktigt. Amman behövde vila
Rätt vätsketillförsel - vätskebalansen och vätsketerapi - med sked o salter
Sjukdomsförebyggande åtgärder
Tidigt insatt sjukdomsbehandling

Dessutom att isolera den sjuke från omgivningen

James Cook

James Cook gjorde tre världsomseglingar
Vid den första var Daniel Solander med, resan finansierad av Joseph Banks. De upptäckte Botany Bay.
Vid den andra var Anders Sparrman med. Sparrman fick erbjudandet i Sydafrika. Han hade med sig Roséns bok (på svenska) med alla goda råd. Med på resan var även far och son Forster som tillsammans med James Cook översatte texten till engelska.

Cooks upplägg var att ingen skall behöva dö och hans tankar var helt i linje med Rosens. Han kunde lyckligt konstatera att endast tre personer avlidit under resan. En hade en sjukdom med sig från England, kocken trillade ner i en utrymme där luckan stod öppen och den tredje omkom på en ö i bråk med infödingar.

Arkiater

Fredrik I besöker Uppsala 1733 och drabbas av "stenplåga". Nils Roséns behandling förlänger hans liv. Ett par år senare utnämns han till livmedicus hos kungen. 1740 erbjuds Rosén att få vara arkiater på heltid något som han underdånigt avböjer.

1745 utses Rosén att vara läkare åt den gravida kronprinsessan Lovisa Ulrika. De 24 januari 1746 föds sonen Gustav - den blivande Gustav III. Modern uttala i olika sammanhang att sonen räddats till livet av Nils Rosén Nils Rosén hedras med arkiaters fullmakt, årlig pension samt en livstids belöning.

En stor satsning blev att ombesörja att Adolf Fredrik, som kung, fick behandling för sin huvudvärk, på Loka Brunn tillsammans med hela familjen. Vistelsen blev mycket lyckad och de återkom. Den köksträdgård de anlade är välkänd.

Så här skriver man på Loka Brunn
Loka Brunn blev snabbt populärt, särskilt bland de svenska kungligheterna. Under 1700- och 1800-talet utvecklades Loka Brunn till ett eget litet samhälle. Här fanns bland annat kyrka, lasarett och häkte. Kung Adolf Fredrik dokumenterade år 1761 att han fick sin migrän botad på Loka Brunn. Hans son, Gustav III, trivdes så bra på Loka Brunn att han lät bygga ett eget hus – Kungsbyggnaden – som är i bruk än idag. Det var även Gustav III som anlade köksträdgården, där våra kockar skördar örter än idag.

Nya rön

Kinabark mot Uppsalafebern - malaria

Koppympning mot smittkoppor

Avböjde att bli adlad

Tillägget von Rosenstein kom när han till slut gick med på att adla sig. Lovisa Ulrika gav sig inte och på Loka brunn står en minnessten som först var gjord i rosensten, men den kom aldrig fram till Loka.

Den nuvarande minnesstenen är av rosafärgad granitsten. Den har Olof von Dalins inskription som var tänkt till den ursprungliga. På baksidan kan man läsa förklaringen.
Af vördnad för den stora drottningens minne har uppresandet af stenen sådan den beslöts blifvit efter 64 års saknad verkställighet besörjdt och bekostadt af frih. Carl Bond 1826

KVA

Kungliga Vetenskapsakademien bildades 1739. Nils Rosen var medlem från början. De tog tidigt på sig ansvaret att sprida vetenskaplig information till allmänheten. Ett sätt att förbättra folkhälsan. Staten prövade olika åtgärder för att minska barnadödligheten.

Nils Rosen fick uppdrag av KVA att skriva en serie artiklar om barnsjukdomar i den svenska Almanackan. Den hade en upplaga på över 150 000 exemplar per år och en stor genomslagskraft hos den läskunniga befolkningen. Första artikeln skrevs 1753, den sista 1771.

Olika hedersomnämnande

Läkarutbildningens fader
Lade grunden till en ny läkarutbildning som i princip bestått ända in på 2000-talet.

Han publicerade 1764 den första läroboken i barnmedicin ”Underrättelser om Barn-Sjukdomar och deras Bote-Medel”. Den användes i sin ursprungliga form inom läkarutbildningen långt in på 1800-talet.

Roséns bröstdroppar

Bröstdropparna ansågs länge som ett måste i husapoteket

Boken Husmoderns hemkurer och Goda råd av Kerstin Wenström hade med den som rekommendation ännu i 1933 års upplaga.

Preparatet var beroendeframkallande och det fanns de som använde dropparna i berusande syfte

Rosénparken

Rosénparken, mellan Saluhallen och Upplands-museet, är en park som passar in i det som Nils Rosén von Rosenstein stod för.

Här finns utrymme för vila, avkoppling och mental hygien. Här växer åkeröäpplen - fritt för alla att plocka ett till mellanmålet.

Här växer och en magnolia och en kaukasisk vingnöt - de har olika blomperiod och tillsammans med äppelblommorna

Lär mer

Irene Sjögren har skrivit en bok med undertiteln Mannen som förlängde livet